Färsk statistik visar att norrbottningarnas omställning kräver bättre förutsättningar

Under våren har de socialdemokratiska riksdagsledamöterna tagit fram ett antal rapporter för att se hur Norrbottens står sig nationellt när det gäller bland annat arbetsmarknad, ekonomi och klimat.

Skillnaderna visade sig, i de flesta fall, vara relativt små och på det stora hela klarar Norrbotten sig väl i ett nationellt perspektiv. Det finns dock ett par områden där Norrbotten sticker ut negativt och där det krävs förändringar.

När det gäller studier fram till avslutat gymnasium klarar sig Norrbotten väl i allt ifrån lärartäthet till resultat men i samband med avslutat gymnasium händer det något. Färre norrbottningar än riket går vidare till eftergymnasiala studier inom tre år och det finns även skillnader i antalet studieplatser.

– Möjligheten till eftergymnasiala studier är sämre för norrbottningarna än för riket i stort. Antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolan är lägre i förhållande till antalet invånare i Norrbotten än i riket och skillnaden ökar. Dessutom minskar utbildningsplatserna på LTU och det är oacceptabelt, konstaterar Linus Sköld, riksdagsledamot med placering i utbildningsutskottet.

– Därför kräver vi att yrkeshögskolan i länet byggs ut med 300 årsplatser samt att det sker satsningar på LTU så att utbildningsplatserna där slutar minska i tider då högskolan byggs ut nationellt. 350 nya utbildningsplatser vid LTU skulle motsvara detta, fortsätter Linus Sköld.

Även när det gäller den gröna omställningen har Norrbotten sämre förutsättningar än riket på ett par punkter, det handlar om tillgången till bredband och möjligheten att ladda bilen via publika laddpunkter.

Målsättningen i regeringens bredbandsstrategi är att 95% av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s år 2020.

Den årliga kartläggningen Post- och telestyrelsen (PTS) genomför visar att Norrbotten med 78,46 % är långt ifrån att klara det målet och dessutom att skillnaden i förhållande till Västerbottens 85,70 % är markant.

– Investeringar i bredbandsutbyggnaden är ett måste så att norrbottningarna får samma förutsättningar som resten av landet att göra den digitala omställningen. Det handlar om att det måste vara möjligt att mötas på distans, driva företag och göra bankärenden i hela länet. Norrbotten halkar efter och så kan vi inte ha det, säger Emilia Töyrä också hon riksdagsledamot.

Norrbotten har dubbelt så många bensinmackar per person än snittet i riket, där blir vår gleshet tydlig och antalet mackar är en direkt effekt av det. Antalet publika laddpunkter däremot, är ungefär hälften så många som snittet i riket. Publika laddpunkter behöver i större utsträckning finnas tillgängliga där övrigt drivmedel finns samt på rastplatser och antalet behöver öka

– Norrbotten behöver fler laddstolpar så att det går att köra länet runt med en laddningsbar bil utan att batteriet tar slut innan nästa publika laddpunkt, det måste vara möjligt att ställa om till fossilfria alternativ även om du bor i norr, det säger Emilia Töyrä, som är hemmahörande i Kiruna.

Rapporten i sin helhet går att läsa här: Norrbottensrapporten

För mer information:

Linus Sköld, riksdagsledamot
072- 467 62 10

Emilia Töyrä, riksdagsledamot
072-538 30 67

facebook Twitter Email