Låt oss inte drabbas av panik

En tidigare okänd farsot drar fram över världen och dödar folk i tusental. Vi ser hur den rycker allt närmare, hur den etablerar sig också i vårt samhälle. Vissa liknar den vid en storm som nu är över oss. Samtidigt, som en effekt av samma farsot, hotar en dramatisk ekonomisk nedgång med konkurser, arbetslöshet och människor på bar backe som följd.

Det skulle vara lätt hänt att drabbas av panik. Du vet känslan när adrenalinet pumpar så du inte kan tänka klart. Men panik är aldrig rätt. Panik gör oss irrationella, låter känslan trumfaförnuftet och responsen komma instinktivt. Panik gör oss till riktigt dåliga beslutsfattare.

Därför är det så viktigt att vi bemästrar instinkten, går systematiskt till väga och lyssnar på den som har bästa möjliga överblick och kunskap. Eftersom farsoten är ny och sprider sig snabbt är forskningsläget skralt.

Ingen kan säga att de vet säkert hur läget kommer att utveckla sig och följaktligen inte heller exakt vilka åtgärder som kommer att vara mest effektiva. Men folkhälsomyndigheten som är statens expertmyndighet, med dess statsepidemiologer, analytiker och andra experter är givetvis den som står för de mest kvalificerade bedömningarna. Därför bör vi ta dem på orden är de rekommenderar saker.

”Ni går för långt!”, säger en del. ”Ni gör för lite!”, säger andra. ”Ni måste spärra in alla medborgare i sina hem.”

”Vi ska göra vad som krävs för att dämpa spridningen av smittan och ingen ska lämnas i sticket” säger statsminister Löfven.

Hans ord är ord som förpliktigar. Och så här långt levererar vi på dem. Stängning av gymnasieskolor, begränsningar för matservering, inreseförbud och begränsningar för allmänna sammankomster är exempel på restriktioner som hittills meddelats.

Därtill rekommendationer om hemarbete, om social distansering och om självpåtagen isolering för riskgruppen årsrika medborgare.

De ekonomiska konsekvenserna möts med stora åtaganden från statens sida.

Kreditgarantier och uppskjuten skatteinbetalning, korttidspermittering och sänkta socialavgifter, slopat karensavdrag och statligt sjuklöneansvar, förstärkning av a-kassan och ändrade studiemedelsregler, kraftigt ökade resurser till skola, vård och omsorg. För att nämna några.

Andra länder väljer att göra på andra sätt, och kritiserar tidvis oss för hur vi agerar. Vem som har rätt kan en inte vara helt säker på förrän efteråt. Men låt oss inte drabbas av panik.

Håll istället  huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena.

Linus Sköld, riksdagsledamot

facebook Twitter Email