Dutertes krig slår hårt mot landet

Han har uppmuntrat till våldtäkter, kallat Barack Obama för ord som inte lämpar sig i text och menar att mänskliga rättigheter inte är nödvändiga i hans örike.

Duterte bedriver något som han själv kallar ett krig mot droger och i det kriget är alla vapen tillåtna.

Jag var en del av en sjumannamission till Manila, organiserad av Progressive Alliance, PA, en sammanslutning av drygt 130 progressiva partier och organisationer. Vi träffade företrädare för såväl vårt systerparti Akbayan som för andra oppositionspartier.

Liberalernas Leila de Lima fick vi inte möta, hob sitter fängslad. Anklagad för inblandning i droghandeln.

En professor, en biskop, en pappa. Olika vittnesmål om hur Dutertes krig slår mot landet. Professorn som är orolig för befolkningens bristande tillit till myndigheter och demokratin. Biskopen som erbjuder rehabilitering till missbrukare och skydd för förföljda. Pappan som förlorat sin 9-årige son och som fått höra att han bara var ”collateral damage” – ett civilt, oavsiktligt offer.

Dessa vittnen men också fler. Killen som berättade om sina skolkamrater som en efter en hittats skjuten. Misstankarna om att det inte är drogerna som ska utrotas utan de fattiga.

Sista dagen deltog vi i presskonferenser och krävde att landet ska börja värna mänskliga rättigheter – sluta mörda och sluta tysta oliktänkande.

Senator Risa Hontiveros från Akbayan skulle dagen efter vårt besök få höra hur hennes fall fortskred – hon anklagas för kidnappning och olaglig avlyssning.

Den senaste veckan har jag landat både hemma i Sverige och i besöket jag gjorde. Med distans i kilometer kommer lätt distans i känslor men dagligen har jag fått nya uppdateringar om president Dutertes reaktioner på vårt besök.

Han hotade först med att skicka hem alla europeiska ambassadörer. Sedan drog han tillbaka kraven på polisen och lät oss veta att vi var söner till tikar – fri översättning från engelska – som inte var välkomna tillbaka till hans land igen.

Jag trodde inte att Duterte var mottaglig för kritik och visst har han försökt dra inrikespolitiska poänger på vårt besök men han har framförallt visat att han inte vill rasera sin fasad inför omvärlden. Påtryckningar gör skillnad, ibland så små som två presskonferenser, ibland som genom långa och utdragna diplomatiska förhandlingar.

Emilia Töyrä, riksdagsledamot