Det räcker inte att bilister kollar sin syn en gång

Socialdemokraterna i Norrbotten tisdag 17 oktober 2017

Det är höst och högtryck för Trafikverket. Oktober och november är den period då flest kör upp och får sitt B-körkort, 2016 var det närmare 25 000. Därmed har de också undersökt sin syn för sista gången i livet – i alla fall för att få behålla sitt körkort, något som starkt äventyrar Nollvisionen.

År efter år visar Synbesiktningen, en undersökning av svenska bilisters syn initierad av Synoptik och Bilprovningen, att en av åtta ser så dåligt att de inte uppfyller lagkraven för körkortstillstånd för B-körkort. Detta motsvarar cirka 775 000 bilister räknat på över 6,2 miljoner som har B-körkort i Sverige.

De allra flesta länder inom EU har i dag krav på synundersökningar antingen vid förnyelse av körkort eller med kortare intervaller. Men Sverige har valt en annan modell. Här kan vi ta körkort vid 18 års ålder med knivskarp syn och fortsätta köra bil livet ut – utan att behöva kontrollera synen fler gånger trots att vi vet att den blir sämre med åldern.

Det finns hjälpmedel som gör att de allra flesta kan få en fullgod och trafiksäker syn, känna sig trygga och se bra i trafiken långt upp i åldrarna. Men bevisligen är det alldeles för få som har de synhjälpmedel som de behöver.

Hårda faktorer som vägarnas kvalitet och fordonens teknik samt säkerhetskrav är ofta i centrum i arbetet att uppfylla Nollvisionen. Alltför lite fokus läggs på de mjuka delarna och vi människor som ansvarar för att framföra fordonet på ett säkert sätt i trafiken. Faktum är att bilförarna själva är positiva till regelbundna syntester för bilister. I Synbesiktningen 2016 svarade nio av tio att de är för ett lagkrav.

Ett minimum borde vara att vi inför samma regelverk som finns i de europeiska länder med lägst krav; ett intyg som bekräftar att föraren har en trafiksäker syn utan synkorrigering eller krav på rätt kontaktlinser eller glasögon, när körkortet ska förnyas var tionde år. Mycket hinner hända med synen på tio år, framför allt i åldern 40-60 år. Då förändras synen som mest och en person kan gå från att ha en helt felfri syn till att behöva relativt stark synkorrigering på bara ett par år.

Frågan har varit uppe i olika politiska instanser men än så länge inte lett till mer än diskussioner. För att nå Nollvisionen och skapa en säkrare och tryggare trafikmiljö i Sverige är förarnas syn en betydande fråga.

Leif Pettersson, riksdagsledamot
Johan Andersson, riksdagsledamot