Barn på skyddande boenden behöver mer stöd

Barn som bor i skyddat boende behöver mycket bättre stöd än de får i dag. Därför presenteras i dag ett flertal förslag på åtgärder för att barns rättigheter ska tillgodoses.

Utredningen om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende överlämnar i dag sitt betänkande Ett fönster av möjligheter (SOU 2017:112) till statsrådet Åsa Regnér. Uppdraget har varit att föreslå åtgärder för att stärka barn¬rättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare.

Sammanfattningsvis menar utredningen att barn som bevittnat eller utsatts för våld behöver mycket bättre stöd än vad de får idag.

Varje år vistas ungefär tre tusen barn på skyddat boende, som medföljande till en vårdnadshavare som utsatts för våld, hot och övergrepp. Det finns en mycket stor överlappning mellan att som barn bevittna våld i nära relationer och att själv utsättas för det. Forskningen visar att våldet får allvarliga konsekvenser såväl på kort som på lång sikt för barns psykiska och fysiska hälsa samt för deras fortsatta utveckling. Skolprestationerna påverkas negativt och självskadebeteende och kriminalitet är vanligare än för barn som inte har denna erfarenhet. De löper även ökad risk att som vuxna både utsättas eller utsätta andra för våld.

Vi har i vår utredning sett att det behövs en rad åtgärder för att barns rättigheter ska tillgodoses. Skyddat boende har i praktiken kunnat innebära allt från hotellrum till professionella verksamheter med dygnet runt-bemanning och särskilda säkerhetsanordningar. Avsaknaden av enhetliga krav medför klara risker för barn.

Vi konstaterar att stödet till barn som vistas i skyddat boende ofta är obefintligt eller bristfälligt. Det finns också stora skillnader från kommun till kommun. Eftersom barnen betraktas som medföljare till en vårdnadshavare får de inget eget beslut om insatsen. Det är fortfarande så att inte alla barn utreds och även om så sker får barnet inte alltid stöd utifrån barnets egna behov.

Bristande samverkan och rutiner leder till att barnet ofta blir utan skolgång under vistelsetiden. Vidare saknas rutiner för att säkerställa barnets behov av vård. Barn- och ungdomspsykiatrin är en frånvarande aktör. Detta trots att tidigare studier har pekat på att var fjärde barn i skyddat boende uppfyller samtliga kriterier för posttraumatiskt stressyndrom.

Utredningens förslag i korthet

  • Tydligare definition och reglering av skyddat boende

Skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats för den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Barn får tas emot i ett sådant boende endast tillsammans med en vuxen vårdnadshavare.

  • Skyddat boende blir en ny placeringsform

Kommunens socialnämnd ska fatta beslut även vad gäller de barn som följer med en vårdnads¬havare till skyddat boende.

Socialnämnden ska verka för att barnet får god vård, lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som barnet behöver. Socialnämnden ska noga följa vården av de barn som vistas i ett skyddat boende, bland annat genom regelbundna personliga besök i boendet och enskilda samtal med barnet. Barn som placeras i skyddat boende ska följas av en särskilt utsedd socialsekreterare.

  • Kvalitetskrav i skyddat boende

Ett skyddat boende ska ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skydds¬anordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Boendet ska ha tillgång till personal dygnet runt som, utan dröjsmål, kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp.

Boendet ska bemannas med personal som har kunskap om barns behov och rättigheter samt med medarbetare med specifikt ansvar för barn. Kontroll i belastnings- eller misstankeregistret ska göras inför anställningar med mera för skyddade boenden som tar emot barn.

  • Skyddade boenden ska vara tillståndspliktiga

En enskild verksamhet som driver skyddat boende ska ansöka om tillstånd hos IVO (Inspektionen för vård och omsorg) för att få bedriva verksamheten. Kommuner som driver skyddat boende ska anmäla sådan verksamhet till IVO.

Dessutom lägger utredningen också förslag som syftar till förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård för barn i skyddat boende, samt hur barnets rätt till skolgång ska säkerställas.

Stärkta insatser till barn och kvinnor i skyddat boende bidrar till att förebygga upprepat våld, ohälsa på längre sikt och våld i kommande generationer.

Fredrik Lundh Sammeli, Särskild utredare
Marit Birk, Utredningssekreterare
Mikael Thörn, Utredningssekreterare

 

 

 

 

facebook Twitter