Vi säger nej till ordningsomdömen i skolan

Det är en riktigt dålig idé att skolan ska införa skriftliga omdömen i ordning och uppförande. Det kommer att gå ut över lärarna som behöver mindre, inte mer, administrativa uppgifter.

Dessutom finns det ingen forskning att luta beslutet på. Därför har vi hela tiden motsatt oss detta i riksdagen, från den första behandlingen i riksdagens utbildningsutskott till beslutet i riksdagens kammare torsdagen den 2 maj, då vi röstade nej.

Tyvärr förlorade vi den fighten då den borgerliga majoriteten tillsammans med Sverigedemokraterna röstade igenom detta. Att ge eleverna inflytande så de kan vara med och påverka sin vardag är betydligt bättre än att ge omdömen.

Skolan måste vara en plats där både lever och vuxna trivs, en plats där man förstår varför man är där, en plats där man respekterar varandra och en plats där man hela tiden får bejaka sin nyfikenhet och lära sig mer.

Vi vet att skolans personal redan idag i de allra flesta fall har den struktur och den goda kontakt som behövs med hemmen, att samtal sker och att åtgärder vid behov sätts in. Vi menar att det är viktigt att lita på lärarnas förmåga att själva avgöra vilka verktyg som ska användas för att skapa den trygghet och den studiero som måste vara självklar på varje skola.

Ordningsomdöme kommer bara att peka ut vissa elever samt skapa merarbete för en yrkeskår som definitivt inte behöver fler arbetsuppgifter. Dessutom är det högst oklart hur dessa omdömen ska sättas och med vilka kriterier.

Vi skulle önska att vi istället kunde enas över blockgränserna om de verkliga utmaningar som svensk skola står inför och som forskarna i Skolkommissionen redan pekat ut åt oss. De som handlar om ökade resurser till skolan, allsidig social sammansättning, förändrad styrning, en god miljö för lärande och utveckling och mycket mer.

Dessutom har den europeiska organisationen OECD i ett flertal rapporter uppmanat oss att genast ta tag i problemet med marknadskrafter i skolan som leder till bristande likvärdighet och segregation.

Ingen skulle vara gladare än vi om detta kunde bli verklighet. För detta krävs en borgerlighet som lägger populistiska förslag på hyllan och istället tar beslut att medverka i samtal om hur vi kan bidra till att skolan blir jämlik och ger alla barn samma möjligheter att växa och utvecklas, oavsett storleken på föräldrarnas plånbok.

Vi har en förhoppning att de fortsatta samtalen runt Januariavtalets skrivningar om utbildning kommer att bidra till viktiga blocköverskridande överenskommelser till nytta för alla unga och vuxna i skolans värld.

Riksdagens utbildningsutskott genom Linus Sköld

facebook Twitter Email